Det kommande försvarsbeslutet

Ledamoten Nils-Ove Jansson kommenterar läget inför det kommande försvarsbeslutet. Han efterlyser mer fokus på sjöfartsskydd och fler helikoptrar. Vad tycker ni läsare?

I ett utmärkt inlägg på DN:s ledarsida 5 april skrev Oscar Jonsson att det kommande försvarsbeslutet blir ödesmättat för Sveriges försvar. Han jämför läget efter 1925-års försvarsbeslut med dagens.

Trots att omvärldsläget under 1930-talet försämrades och yngre officerare i tidskriften Ny Militär Tidskrift varnade för upprustningen i Sovjetunionen och Tyskland tog det för lång tid att förstärka försvaret. Först 1945, efter andra världskrigets slut, hade vi byggt upp försvaret. Dessbättre slapp vi invasion och krig på svensk mark men de som fick betala med sina liv var sjömän i handelsflottan, fiskeflottan och marinen.

Oscar Jonsson påpekar att om vi ska ersätta de 50 stridsfordon 90 som Ukraina fick i bistånd äts nästan hela förstärkningen till försvaret på 30 miljarder kronor för 2023-2024 upp eftersom ersättningskostnaden för nya stridsfordon är två – tre gånger så hög. Andra populära grepp bland försvarspolitiker är till exempel att ersätta nedlagt BB i Sollefteå med återuppbyggt regemente och att beställa fler flygplan för att säkra jobben i SAAB:s fabriker i Linköping. ÖB har deklarerat att försvaret kan utbilda mer värnpliktiga i befintliga anläggningar och att vi inte behöver fler flygplan idag.

Erfarenheterna från Ukraina visar att behovet av drönare, både för spaning och vapeninsats, är stort i modern strid. Någonting som behövs i arméförbanden och även bör tillföras hemvärnet. Vidare måste det finnas ett kvalificerat luftförsvar över ytan med stor uthållighet. Tillförseln av andra dyrbara vapensystem måste därför noga avvägas.

Två punkter saknas dock i Oscar Jonssons annars utomordentliga skrift. Den första är sjöfartens betydelse som är livsviktig inte bara för Sverige utan även för våra grannländer. Det betyder att sjöfarten måste kunna skyddas till sjöss och angöra säkra hamnar. För detta krävs fler minröjningsfartyg och korvetter med luftförsvars- och ubåtsjaktförmåga. Sveriges Nato-inträde ökar behovet av säkra transporter till Finland och Baltikum vid konflikter.

Den andra punkten som inte nämns är helikoptrar. Tidigare hade marinen tre helikopterdivisioner med tunga Vertolhelikoptrar fördelade till ost, väst och syd. Dessa klarade förutom marinspaning och ubåtsjakt också sjö- och flygräddning samt sjuktransporter och brandsläckning. Samtliga marina helikoptrar såldes ut billigt efter millennieskiftet för att spara pengar. I Kanada flyger de fortfarande. I stället infördes dyrare särlösningar för olika myndigheter där exempelvis sjöräddningshelikoptrarnas piloter tjänar mer än flygvapnets JAS-piloter. Till dags dato finns en marinutrustad helikopter på flygflottiljen i Ronneby. Eventuellt ska en ny helikoptertyp anskaffas!

Nils-Ove Jansson

Ledamot KÖMS, KKrVa mm